Nu är det inte mycket kvar. Sex ynka dagar kvar till beräknat datum. Även om jag längtar ihjäl mig tills bebben ska komma ut, och vill gråta lite med jämna mellanrum för jag inte orkar vänta mera, så har jag faktiskt mått bättre än på länge den senaste veckan. Har väldigt lite ont, har helt okej med energi och matlusten är det inget fel på. Vi har promenerat massor de senaste dagarna och jag orkar riktigt bra. Jag mår tusen gånger bättre än jag gjorde för en månad sedan, vilket är väldigt skönt! Det enda som jag lider lite av är att jag sover ganska oroligt, men det har jag gjort så länge nu att jag börjar bli van.
Den kommande veckan har vi inget planerat. Eller bokklubb på onsdag om det inte hänt något före då (och jag orkar). Svärisarna är här ännu imorgon och sedan är det bara att ta det lugnt hemma och vänta ut bebisen.
En glittrig 40 (39+1) veckors mage.
Hur känns det i kroppen? Helt normalt, bättre än vanligt som sagt. Det känns i alla fall inte som om det är något på gång ännu på ett tag. Jag mår jätte bra, väldigt lite sammandragningar och inget illamående (förutom efter all påskmat, då har det varit nära spyan…). Känner mig inte heller egentligen så tung vilket är helt skönt. Vi var till rådgivningen i torsdags och då konstaterade hon att magen ännu är ganska högt upp. HB hade blivit bättre och var 124, hade gått upp typ ett kilo i vikt och magen mätte 37. Så allt såg helt bra ut och nästa besök är ultraljud 4.4 och rådgivning 6.4, om det inte kommit någon bebis före det vill säga. Just nu känns det som att det nog kommer gå någon vecka till ännu!
Bebisen? Hjärtljuden är bra och bebbens rörelser är som de ska, så jag antar att allt är bra! Mer än så vet vi inte. Huvudet var så stilla som det nu kan bli före det sätter i gång när vi var på undersökning i torsdag. Det är väl därför smärtan i blygbenet minskat eftersom det inte rörs så mycket där längre.
Så nu är det bara att vänta och se när det kommer någon bebulis. Några av er har ju redan gissat på när, vad och hur stor men ännu kan ni göra det om ni har lust (Klicka här för att komma dit)! Får se vem som kommer närmast. Jag gissade på 30.3 men tror nog nu att det åtminstone går in i april. När jag försökte få killen att gissa sa han bara ”hen kommer när hen kommer”. Trålmåns som inte ens gissar…
v. 29 // v. 32 // v.33 // v.34 // v.35 // v.36 // v. 37 // v.38 // v.39
Här bloggar
Jenna Matintupa är bloggare, skribent och informatör på Helsingfors svenska Marthaförening. Gillar att pyssla med blommor, litteratur och inreda.
Här skriver hon om vardagen i Vasa med två barn, tankar om föräldraskap, kultur och fina saker.
Århundradets bokklubb
Foto: Sara Forsius
Ojoj så spännande det är nu! Minns dagarna när vi närmade oss det beräknade datumet. Allt runtomkring kändes så stillsamt, som om hela världen väntade med oss. Jag födde i vecka 39+3, fyra dagar innan beräknat, och det var nog bara dagen innan förlossningen som jag kände att något var på gång. Det är inte länge kvar nu! <3
Ja man funderar över varje liten känsla är något, så spännande! Okej nåmen det är ju skönt att veta att även om jag inte känner något atm så kan det ändå börja fast imorgon 😀
Hej! Har följt med din blogg, tack för den! roligt att jmf iom att mitt beräknat datum är 31.3. Spännande tider för oss båda , kanske vi ses på BB. Har själv lika som du att de nu i slutet varit ganska lätt förutom då sovande. Men nu ska vi båda samla krafter inför förlossningen! Må så bra!
Var roligt att du gillar den, tack! 🙂 Åh spännande, ja kanske det 🙂 Absolut ska vi det, håller tummarna för oss båda att allt går som det ska!