Jenna Matintupa skriver om vardagen som förälder och livets kontraster

Alla inlägg,Första bebistiden,Vardagslivet

Nyförlovad och semesterstressad

19 aug , 2016, 01.04 Jenna Matintupa

 

Jag, eller rättare sagt vi, är nyförlovade! Blir fortfarande lite pirrigt när jag tänker tillbaka på kvällen. Lite ovant är det ännu, och alldeles alldeles ljuvligt också förstås. Fast mest konstigt är nog ringen på fingret, blir hela tiden förvirrad när jag känner något obekant på fingert.

image

Så vi har firar lite på tumanhand förra helgen. Gick ut och äta före vi fortsatte på våra vänners förlovningsfest medan Agnes var hos farmor och farfar. Det var så skönt att få vara ensamma en kväll och vara  lite nykära. Efter åtta år händer det inte allt för ofta.

Ja och så har vi blivit uppvaktade av släktingar och ska ännu fira lite med närmaste släkten i helgen. Här kommer jag lite in på mitt andra ämne. Semesterstressen. Någon annan som är bekant med den? I och med att största delen av vår familj, släkt och vänner bor här i Österbotten så blir det en hel den rantas fram och tillbaka under semestern.

image

Det är hela tiden någon vi ska hinna träffa, någonstans vi borde vara och något som borde göras. Och bäst vore de om man kunde säga: ”nej vi är på skären” men problemet är ju att man vill träffas, eftersom vi annars sällan hinner ses. Så dagarna här är så gott som fullproppade med program. På både gott och ont.

Och även om det blir lite stressigt så  njuter jag nog ändå lite över att hela tiden ha människor att umgås med. Det är så många man saknar hela tiden, och så njuter jag så lite mer av ensamheten när vi är tillbaka i Esbo efter en intensiv semester. Så nu har vi en dryg vecka kvar av semestern vilket betyder ännu några dagar att klämma in träffisar. Men vi ska nog också försöka passa in en dag där vi är bara vi tre på skären ett helt dygn utan program. Det kan väl inte vara helt omöjligt (troligtvis..)?

image

Vad tycker då Agnes om den hetsiga semestern? Inget speciellt faktiskt. Hon verkar helt nöjd med att hela tiden få vara i en famn som vill leka och gosa med henne. Så länge hon får vara med är hon nöjd. Som vanligt.

Fast ibland ser hon nog så uppgiven ut när hon igen hamnar i bilstolen eller får på sig flytvästen. Som om hon tänker ”Sitter vi nu i den här bilden igen?! Herregud som de håller på!” eller ”Suck, vart åker vi nu? Nå bäst jag tar en tupplur då.” Och så sover hon igen.

För det är gör hon. Sover direkt vi sätter oss i bilen eller båten. Så fort en motor är i gång sövs hon ner. Och skulle hon mot förmodan inte göra det, så sitter hon i sin stol och gnagar på det första som kommer emot. Hur nöjd som helst.

Just då brukar jag tänka, herregud vilken tur vi har som fick en så underbar liten unge! Och sekunder senare hör man hur brakar i byxorna, en lukt sprider sig och bajs har börjat sipra ut ur blöjan…

PS. Om ni vill läsa lite mer om fölovningen och hur den gick till och så, kolla in andra bloggen. Där har jag skrivit mer om den.

En kommentar

  1. Bonusfamiljeliv skriver:

    Hej!

    Grattis till förlovningen!

    Hittade din blogg här om dagen och tycker den är jättehärlig!

    Står själv inför resan att bli förälder för första gången så din blogg är jättemysig och intressant att läsa.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *