Jenna Matintupa skriver om vardagen som förälder och livets kontraster

Alla inlägg,Föräldralivet,Första bebistiden,Till Agnes,Vardagslivet

Om bröllop, syskon och nästa förlossning

28 aug , 2016, 19.45 Jenna Matintupa

 

Nu sitter vi i bilen påväg hem till Esbo så tänkte passa på att svara på frågorna så länge Agnes sover.

Hur länge vill/tänker du amma?

Oj. Svårt att säga. Jag vill amma så länge jag känner att Agnes behöver det, men det är kanske svårt att uppskatta. I något skede ska vi börja med annan mat, men än så länge är hon nöjd så blir väl nog någon månad till av helamning.

Processed with VSCO with c2 preset

Har ni funderat på syskon?

Visst har vi pratat om det men än är Agnes så liten så det får nog vänta ett tag tror jag.

Hur nära i ålder tycker du är passligt?

Två-tre år känns helt bra. Ännu tätare är väl säkert roligt också, men vet inte om jag orkar ha ungar så nära…

Hej! Bröllopsplaner, tell us!

Ärligt så har vi inte börjat funderat på det for realz ännu. Eller vi har uppskattat gästantalet och har preliminärt bäst oss för 2018. Ja och att det kommer vara i Österbotten. Men längre än så har vi inte kommit.

SAMSUNG CSC

Vill du bo i hus eller i en lägenhet?

Just nu älskar jag att bo i lägenhet, så tills vidare vill jag nog bo så! Men kanske när man har ett gäng med små kids så känns hus mer passande. Eller så inte? Vem vet.

Bästa med Esbo och bästa med Österbotten?

hmm. Bästa med Esbo är att det är nära till stan, havet nära, alla nödvändigheter runt hörnet och stadskänslan överlag. Älskar att bo i en större stad! Bästa med Österbotten är familj och vänner och skären.

Processed with VSCO with t1 preset

Den mest nödvändiga babyprylen?

Gud så svårt. Men babyskyddet kanske (om man har en bil då). Skulle så inte klara oss utan det och Agnes är helt nöjd att sitta i den också. Om inte det så skulle jag kanske säga en babysitter.

Är vi bjudna på bröllop? 

Jag har nog räknat med er, jo!

Hur ser du på att eventuellt föda barn igen? Rädd? Självsäker? Lugn?

Efter förlossningen kände jag att ”det där är inget problem, kan nog göra det här igen!”. Men så någon månad senare drömde jag att jag var gravid igen och så minns jag att jag tänkte ”Nää jag klarar inte av att ha värkar igen. Jag fixar inte det.” Så någon sorts trauma har jag väl nog. Framför allt kanske av att värkarna kom så snabbt och kraftigt, vilket gjorde att jag inte riktigt visste hur jag skulle hantera dem och som då resulterade att jag fick någon liten panikattack där mitt i natten. Så om det blir en nästa gång tänker jag åka in till sjukhuset vid första lilla värken så att jag den här gången kanske kan få typ lustgas eller något annat smärtstillande!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *