Jenna Matintupa skriver om vardagen som förälder och livets kontraster

Alla inlägg,Vardagslivet

I skrivande (ickeexisterande) stund

21 apr , 2020, 16.42 Jenna Matintupa

 

Bloggen har varit nere i några dagar och plötsligt så har jag extremt behov av att skriva. Är det för att det inte är tillgängligt just då? Konstigt. Men nu funkar allt förhoppningsvis igen! Hur har ni det? Jag har haft en konstig känsla de senaste dagarna, någon sorts hjärtklappning och stress. Kan vara för att jag har jättemycket på mitt examensarbete som jag måste och vill skriva, och så just när jag ska äntligen få tid att göra det vägrar Alfons sova. Så försöker jag natta honom i en timme, han sover så pass länge att jag hinner kissa och typ sätta på tv:n åt Agnes och så vaknar han igen. Somnar om i min famn och så är jag fast där. Dit for det skrivhålet. Som om han vet att jag vill att han ska sova och då vill ha inte.

Att skriva med honom bredvid går inte, dels för att jag behöver koncentrera mig 100 %, men också för att han klättrar och drar i ALLT så han ger mig inte en sekund av lugn. Tycket det är så intressant egentligen, för Agnes var så enkel som liten. Gjorde inte mycket ”hyss”, var nöjd och lät alla saker vara ifred. Och Alfons är heelt annorlunda. Han är nog också nöjd, men utöver det är han som en ångvält som härjar runt. Jag är förstås fullt medveten om att inget barn är varandra likt, men har ändå blivit lite förvånad. Och fascinerad. Liksom vem är den här lilla härjaren och varifrån kom han? Älskar honom oändligt men har håller på att sakta men säkert driva mig till vansinne. Dels av allt jagande men också den sömnbrist som han genererar. Är genuint intresserad av att se vilken sorts person jag kommer vara när jag kommer ut ur det här. Och när det kommer vara. Till hösten? Först om 10 år? Spännande och läskigt på samma gång.

Det här är hur som helst den verklighet som vi lever i just nu och det är bara att anpassa sig. Acceptera borde en kanske också göra, det är dock lite svårare ibland hehe. Jag menar kan han inte lära sig snart att sluta slita ut allt ur papperskorgen eller att han inte får ta bestick ur diskmaskinen? Ändå rimligt att en snart 10 månaders ska förstå det… önskar jag.

Nu har lilleman iallfall sovit i en och en halv timme och jag har hunnit göra en skoluppgift, lyssnat klart på seminariet jag hade och skriva av mig. Efter middagen forsätter jag med examensarbetet. Nu måste jag dock fixa middag! Och så i den här sekunden vaknade han. Ajöss!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *