Mama Bites Back

Nu börjar vardagen igen. Eller vi är ännu i Österbotten, så helt vardag blir det i och för sig inte innan vi är tillbaka i Esbo, men iallafall. Jag har jobbat första arbetsdagen och även om det varit välbehövt och skönt med två veckor ledig är jag helt redo att börja jobba. Julledigheten blev ett litet vakuum från verkligheten där det mesta stått stilla, men nu kommer allt igång igen och det är lika delar skönt som lite läskigt. Vad som kommer hända 2021 känns så.. oklart? Kommer allt bara var som vanligt eller kommer vi om ett år vara precis som nu, vara chockade över hur året utvecklades. Det känns som om vi aldrig igen kommer förbereda oss på samma sätt som tidigare, sjukt ändå. Vet inte ens om jag gillar det eller bara tycker det är olustigt.

Nu börjar min hjärna vara slut för idag. Alfons passade på och köra ett vakpass mellan fem och sex, så är lagom sömning idag. Inte den bästa förutsättningen att ha när en vill vara pigg och pepp på att inleda jobbåret. Men som tur var det en lite lugnare dag med mer strukturering och småfix. Hoppas på lite mer fokus imorgon, förutsatt att våra barn låter oss sova… Försökte också sätta på mig ett par tighta jeans, men vem försöker jag lura? Sitta hela dagen plus mensmage, efter någon timme åkte leggingsen på, hehe. Nu ska jag gå ner till de andra och halvligga i soffan resten av kvällen. 2021 vi börjar på samma sätt som förra året slutade, slö i soffan. Fest! Varför går en alltid in med känslan av det nya året ska bli *något nytt*, när det ändå ser precis likadant ut som det gjorde innan? Vem försöker vi lura, haha?