Jenna Matintupa skriver om vardagen som förälder och livets kontraster

Alla inlägg,Graviditeten

Gravid vecka 41 – kommer hen någonsin komma?

28 jun , 2019, 21.48 Jenna Matintupa

 

Jag tror alla som passerat beräknade datum känner igen sig i känslan av att babyn aldrig kommer komma ut. En accepterar liksom att jaha, den här ungen blir kvar där inne. Just nu skämtar vi här om att det här kommer antagligen bli första babyn i världshistorien som blev kvar i magen och aldrig kom ut. Den bara är där för alltid.

Nå, jag har hittills bara gått två dagar över tiden så än är det ju inget konstigt. Frustrerande kanske, men annars ganska normalt. För någon dag sedan trodde jag nästan att de skulle komma igång men sedan dess har det hänt nada. Så nu har jag lite gett upp stressen och lever mest efter att de händer när det händer. Stundvis är det svårt att tänka så men det blir lättare för var dag som går. Istället försöker jag få ut babyn genom att gå på stan och i butiker, basta och promenera.

Magen är iallafall stor nu men ännu ändå ganska hanterbar. Obekvämt javisst, men det går.

GRAVIDVECKA 41  (40+2)

100% avklarat och två dagar över.

MIN KROPP:

Magen är stor och jag går inte speciellt snabbt men annars inget speciellt. Sammandragningar mest hela tiden men inte så många som gör ont hittills bara någon enstaka som känts ”mer”. Så i den bemärkelsen känns förlossningen vääääldigt långt borta.

SÅ HAR JAG TAGIT HAND OM MIG SJÄLV:

Ligger mest på soffan och vilar om jag kan. Läser böcker, surfar och tar tupplur mitt på dagen om det behövs. Passar på att njuta av göra saker som jag kanske inte kommer hinna/orka/kunna när babyn kommit. Så som måla naglar, ha ansiktsmasker, duscha och smörja osv. I den här farten kommer jag vara århundradets fräschaste människa när jag väl får komma till BB…

MITT MÅENDE:

Bättre denna vecka än förra. Förra veckan gick jag och väntade och väntade och väntade. Var helt säker på att det skulle hända när som helst. Skulle ha satsat allt på att babyn skulle komma i förtid. Och nu. Ja. Så blev det ju då inte. Nu har jag lite lagt ner den stressen och tänker mesta att nå någon gång måste det ju hända så lika bra att chilla.

Fram till för någon vecka sen var jag kolugn inför förlossningen. Förra gången gick så bra att jag bara tänkt att det här är inga problem, jag kommer klara det igen. Men så plötsligt till kvällarna började en sån ångest krya på och jat kände mest att ”aldrig i livet att jag föder något barn, fixar INTE det”. Vet inte varifrån det kom men nu som då känner jag mig livrädd inför förlossningen och allt vad det innebär.

VECKANS CRAVING:

Inget speciellt. Cravings har dött ut lite tycker jag.

BEBISEN:

I magen är det fest på kvällarna. En kan riktigt se hur babyns rumpa putar ut mitt på magen. Hen liksom ligger med armar och ben och trycker med sån kraft att den antagligen tror att det är så en kommer ut ur magen. Och så får jag nu som då så fruktansvärt ont i snippan när hen trycker och rör sig. Tycker babyn bra kunde härja såhär på utsidan istället för insidan…

Andra gravidrelaterade inlägg hittar ni här.

Läs också

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *