Mama Bites Back

Ibland känns det som om livet hånar en lite. Okej det var kanske en liten överdrift men ändå. Jag hann ungefär bara skriva förra inlägget om hur nice allt kändes och så fick vi livets sämsta natt hittills. Typ. Alfons kunde inte sova av oklar anledning så vi fick dela upp natten för att överleva. Vilket resulterat i typ fyra timmars sömn. Förvånansvärt nog har jag inte varit så farligt trött idag, men de brukar slå till först dagen efter så imorgon kommer jag säkert knappt upp ur sängen.

Just nu sitter jag och nattar Agnes. Alfons har redan sovit en och en halv timme eftersom han i princip gråtit hela dagen. Han har varit trött och åt dåligt i dagis så antagligen också hungrig. Vi fick 15 minuter av lugn när han badade men utöver det så var det konstant gnäll och gråt. Aldrig varit med om dess like. Så jag är en ganska utmattad småbarnsförälder.

Men är också nyduschad, allt är städat här hemma och jag har tänt mitt nya härliga doftljus. Bara ungen somnar ska jag lägga mig i soffan, läsa magasin och dricka en cappuccino. Så i slutänden tar allt ut varandra. Jag är lite lite rädd att natten ska bli som den föregående, men kanske universum är med oss. Som jag sa åt Johan idag, en sån här natt kan en överleva. Men om det kommer flera efter varandra kommer vi gå under. Föräldrar med barn som har sömnsvårigheter, all styrka till er. Förstår inte hur ni gör det.

Nu hör jag hur cappuccinomaskinen surrar och Agnes andetag har äntligen blivit tyngre. Soffan kallar!